"vänner, vilken jävla.."
Vänner är något otroligt viktigt i mitt liv, dom jag har nu är det allra bästa jag kan tänka mig.
många undrar över är varför jag har avslutat vänskap jag nyss skaffat. Det är såhär att jag letar aldrig nya vänner men när dom väl kommer in i mitt liv är jag väldigt öppen och visar vem jag är, så om dom inte trivs så har dom en lättare anledning att inte stanna haha.. låter hårt men så är det. Jag har sårat och blivit sårad av vänner men någonstans där emellan så är vi fortfarande vänner och det är en riktig vänskap. Jag har lätt för att skaffa vänner men det är inte många som faller mig i smaken, man kan vara bekanta osv men vänner för mig är vänner som står mig nära eller vad man ska säga.
De senaste åren har varit ett omtumlande år för mig när det kommer till vänner, jag har fått nya och även förlorat några av de nya, folk säger att jag är periodare och inte alls kan ha kvar mina vänner, men det vänner jag har haft längst är fortfarande kvar sååå. Men jag känner lite såhär att jag vill inte ha nya vänner, jag nöjer mig med det jag har, man måste självklart släppa in folk om det väl kommer någon, men annars så letar inte jag efter nya vänner. Kommer dom så kommer dom, så enkelt är det.
Men iallafall så förlorade jag någon för ett tag sedan över något som inte alls var något att bråka över, med fjanterier och onödiga missförstånd så kan det blir så OCH det kan även visa sig vart man har den personen, så det visade sig att den personen var inte den jag trodde den var. Att kasta ur sig onödiga och sårande saker rakt ifrån ingenstans så kände jag " nej, såhär vill jag inte ha det" så jag slutade höra av mig bara och lika så den personen. Så det är liksom inget mer med det, ingen av oss verkar så speciellt berörd av det så då får det vara.
Och kan säga att det är mindre drama att bara håll sig till sitt ;)
/ Alina
